Till att börja med: vad tusan är en UX-designer egentligen?
Min definition:
En UX-specialist genomför och tillämpar studier, design och väldefinierade möten och workshops för att hjälpa sin kund/arbetsgivare uppnå affärsmål genom bättre användarupplevelser.
Många attraheras till rollen eftersom man tenderar att fundera på hur användargränssnitt kan förbättras. Andra intresserar sig mer för processen och metodiken. Det finns alltså en stor spännvidd i en persons kompetensområden och intressen. För att åstadkomma en bra produkt eller tjänst behöver man ha en kombination av båda och se till att alla har en samsyn. Det är svårt att hitta UX-specialister som är bra på båda sakerna.
Designerns verktygslåda
Rollen är ovanlig då den kräver att man pendlar mellan konkret och abstrakt på ett sätt som man inte hittar i många andra yrken. En del har jämfört UX och design med rollen som arkitekt som kräver dels kunskap om material och byggtekniker men även människors och gruppers psykologi.
Detta gör att en designer dels måste kunna resonera på ett abstrakt-konkret plan men även i termer av taktik och strategi. För att göra detta har alla inom yrket skaffat sig en “verktygslåda” bestående av tekniker, färdigheter och kunskaper de kan använda sig av. Den här verktygslådan är olika full, djup eller bred beroende på personens intressen och erfarenhet.
Här är ett exempel på hur en verktygslåda kan se ut:
Det finns en mängd olika tekniker och roller att behärska och detta ska inte ses som uttömmande eller representativt för en designer i genomsnitt. Alla inom yrket har hittat de kunskaper och metoder de behöver för att lösa de problem de ställts inför.
Design förenar alla
Det som förenar alla inom yrkesområdet är intresset för design. Men det är inte alla som kallar sig UX-designer som förhåller sig till det som en process. Som jag skrev i ett annat inlägg är det skillnad på design och formgivning. Medan design är en process är formgivning ett uttryck för och ett resultat av den processen. Utan en designprocess blir formgivning ofta dålig och inte ändamålsenlig.
Designerns roll är att hitta lösningar. För att lyckas med detta måste en designer både kunna tänka fritt och begränsat. Ju snabbare man kan växla mellan dessa tankesätt desto lättare är det att finna nya lösningar.
I den här processen tar designern nytta av vad hen har i sin verktygslåda. Olika roller, metoder och tekniker lämpar sig väl under designarbetet. Designern tar ofta en ledande roll eller rollen som facilitator när man arbetar i större projekt.
Designprocessen
Enkelt uttryckt kan man säga att designprocessen skapar konkreta lösningar utifrån abstrakta mål och problem.
Processen består grovt uttryckt av tre faser:
En konceptualiserande fas då man kartlägger problem, mål och förutsättningar.
En divergent fas då man försöker tänka fritt, “out of the box” för att hitta nya lösningar och idéer man inte tänkt på tidigare.
En konvergent fas då man utvärderar och testar lösningarna.
Detta brukar illustreras av en romb (som är avrundad i bilden ovan) som beskriver “lösningsrymden”. Det är mängden av alla tänkbara lösningar, bra som dåliga. Bara de allra bästa klarar sig igenom filtren som varje steg innebär. Ju längre fram i processen man kommer, desto dyrare blir det att utvärdera en lösning. För även att implementera en lösning innebär faktiskt att man utvärderar den. Man kommer få ett resultat till en kostnad. Många dåliga lösningar beror på att man inte förstått konsekvensen av ett visst val och lösningar uppstår utan att man reflekterat över dem.
I bilden ovan har jag beskrivit fyra steg. I varje steg tillämpas olika verktyg, metoder och tekniker. Antalet steg kan variera mycket, men även vad man gör. I startups och innovationsdrivna projekt vill man helst snabba upp loopen som består av att hitta på, utvärdera och testa lösningar. Då vill man gärna förenkla och använda färre verktyg och metoder. Hela den här processen blir därför betydligt kortare och snabbare. Man kanske också hoppar över vissa steg och jobbar selektivt med vilka problem man fokuserar på i en viss sprint.
I steg ett i bilden har man börjat med att identifiera ett antal problem och därefter definierat mål som avses lösa problemen. Därefter har man utfört användarstudier genom intervjuer som kodats i det kvalitativa analysverktyget MaxQDA. Detta har utmynnat i personor och en kundresekarta. I en workshop har en effekt-/målkarta tagits fram. Den har UX-designern ritat upp i mindmappingverktyget Mindmeister.
I steg två har man lagt fokus på att komma på idéer på lösningar. Övning som workshops och “sex hattar” har använts för att komma på idéer. Dessa har dokumenteras i text, bild och som wireframes (konceptskisser). Man har försökt använda sig av så kallade mönster (“patterns”) för att användare ska känna igen sig snabbt. Designern har renritat dessa förslag i Antetype eller Axure.
I steg tre har man fokuserat på att välja ut vilka av dessa idéer som har mest potential. Detta har man gjort genom att ta fram prototyper man testat på slutanvändare. Med verktyget Invisionapp har man kunnat skapa prototyper, testa och bolla idéer med varandra. Efter testen har man formulerat de vinnande lösningarna som icke-funktionella krav.
I steg fyra har man med programmet Sketch arbetat ut idéerna ytterligare som stöd vid utvecklingsarbetet. Man har också valt att jobba i snabba cykler och prototypat idéerna. Designern har tagit rollen som teamledare för en grupp med ansvar för att kvalitativt och kvantitativt utvärdera egenskaper hos prototyper. Data man får in utvärderas i SPSS, ett statistikverktyg. Oftast använder man dock enklare verktyg för detta såsom Visual Website Optimizer (VWO).
Designern som strateg
En stark UX-specialist har förmågan att enkelt skifta mellan att jobba med abstrakta mål som strateg och konkreta lösningar som designer. Många av sakerna som fanns i verktygslådan jag beskrev tidigare är t ex strategiska, snarare än taktiska.
Detta innebär att designern kan en dag tala med personer i hög ledningsfunktion om företagets strategiska mål för att senare hjälpa till att bryta ned dessa till taktiskt åtgärder och kommunicera dessa genom t ex en effektkarta. Designerns roll handlar ofta om att syntetisera det man fått insikt om genom användarstudier, samtal med intressenter om strategi och tekniska och budgetära begränsningar.
Rota i verktygslådan
För dig som står inför utmaningen att hitta en UX-specialist är det kanske svårt att bryta ned era behov i en sån här modell. Jag rekommenderar att man istället fokuserar på vad man vet som uppdragsgivare och vart man vill komma. Genom att intervjua ett antal kandidater får man en uppfattning om hur stor del av den här processen som kandidaten kan genomföra, facilitera eller leda. Ibland kanske man inte behöver ha en designer kapabel att leverera allt detta och då kan man krympa kraven därefter.
Det kan också vara värdefullt att sondera kandidatens verktygslåda och bilda sig en uppfattning vad personen trivs bäst med och brinner för. Be personen berätta hur de skulle angripa ett scenario liknande det ovan, vilka metoder de skulle tillämpa och vilka problem de ser kan uppstå. Då får ni också en bild av personens erfarenhet av att genomföra liknande arbete.
Många designers har en tyngd inom något av detta. En del tenderar att intressera sig mer för människor, andra för estetik. Det är t ex ovanligt att personer både besitter en stark estetisk förmåga och samtidigt gillar att jobbar med abstrakta resonemang, även om det finns undantag.
Enligt min erfarenhet tenderar universitetsutbildade designers att försöka skönja system och hitta orsaker. Man trivs också ofta med att genomföra studier och analysera data. Det är ett resultat av att ha blivit tränad i problematisering och forskningsmetodik. Designers som valt en mer praktisk utbildning som KY är ofta snabbare på att ta fram lösningar och är också intuitiva i hur de tar beslut. Erfarna personer kan kombinera dessa egenskaper och veta när de ska “tänka” och när de ska “känna”. För att lyckas med ett projekt behöver man båda delarna.
Jag anser att det som främst utmärker en duktig designer är noggrannhet. Man kan ofta utföra många olika saker i sin roll men om man inte sätter värde i att göra saker väl så spelar det ingen roll att man har många strängar på sin lyra. Det låter ändå illa. Om man är noggrann och sätter stolthet i att göra ett bra jobb kommer man designa studier som ställer rätt frågor och använder rätt metod för att få svaren. Man nöjer sig inte med det första utkastet på en lösning utan man arbetar vidare. Och man är alltid på jakt efter bättre sätt att göra saker på och håller sig informerad och uppdaterad genom att lyssna på podcasts, läsa bloggar och böcker och ta del av konferenser (genom besök eller se på videor).
Förslag på frågor
Här kommer tio frågor som kan hjälpa dig bilda dig en uppfattning om kandidatens verktygslåda och hur hen ser på sin roll i designprocessen.
Beskriv designprocessen och hur den sett ut i projekt du varit involverad i.
Vad anser du är designerns främsta uppgift?
Vi avser bygga en ny tjänst men vet väldigt lite om slutanvändarna eller hur den ska se ut. Hur föreslår du att vi går till väga?
Vad anser du är det bästa sättet att fånga in affärsmål och användarbehov?
Hur gör du för att se till att dina lösningar stöder både användar- och affärsmål?
Vad anser du är det mest effektiva sättet att utvärdera design?
Vad anser du är relationen mellan design och innovation?
Beskriv ett projekt som du är särskilt nöjd med eller stolt över. Vad utmärkte det?
Hur gör du för att vidareutvecklas som designer?
Berätta om en UX-specialist eller designer som inspirerat dig, på vilket sätt, varför?
Lycka till!